Tutten är en kär ägodel för Lillprinsen så jag har gruvat mig länge för de här med att sluta.
För ett par veckor sen bestämde vi oss att 1 maj var dagen de var dags. En lapp med rutor och en utskrift på den bil han önskat sig har suttit på kylen och han har motvilligt kryssat rutorna.
Igår morse packade vi ihop tuttarna och la i ett kuvert, "till småaporna" och som han skrek.
I tre timmar, försökte öppna de igenklistrade kuvertet, gallskrek på ica och la brevet på postlådan gallskrikandes. Oj oj oj hur ska detta sluta?
De gick över tillslut, och inte ett ord om tuten resten av dagen, tills vi la oss i sängen och skulle sova.
Lilla älskligen min, gallskrek sig hes i närmare 2 timmar, sparkade, slogs, stod upp, kastade saker osv. Jag påminde om bilden vi ska köpa idag men nej, han ville inte ha någon bil, han ville inte vara stor han ville vara jätte liten och ha tutte.
Men tillslut, lugnade han ner sig, la sig tätt intill mig med snutits och mjukiskaninen som spelar och somnade till sist.
Natten har varit orolig och de fanns inte en möjlighet att få honom somna om runt 05 utan tjatet om Barnens Hus och bilen har ägt rum sedan dess. Hoppas på en lugnare kväll ikväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar