Idag hade vi uppföljningsbesöket med läkaren.
Ni anar inte hur många prover som blev tagna på min lilla skrutta när vi var inlagda. Allt från vanlig blodstatus, crp, gluten till metabolprover som analyserats i Stockholm. MR i narkos, EEG och ungefär allt där emellan.
Väntan på provsvaren är värst, tiden efter MR var en mardröm även om tiden från första läkarbesöket där ordet hjärntumör kom upp tills svaret på MR var klart är den värsta jag varit med om!
Alla undersökningar och alla prover har varit normala, jätte skönt, verkligen en lättnad. Då återstod bukmigrän så som läkarna ända från början trodde på. Eftersom inga tester finns för att se om de är de, är enda sätter att utesluta allt annat!
Just nu mår hon bra, inget "anfall" sedan vi var inlagda så i dagsläget låter vi de vara. Blir besvären dock så återkommande som i höstas med bara någon dags mellanrum så blir det troligtvis medicinering.
Det finns alltid saker att oroa sig för, men när man går omkring och tänker på att ens barn kanske är döende spelar inget annat någon roll! Jag kan med ord inte beskriva lättnaden när beskedet om normal MR kom å jag lider så otroligt me de familjer som inte får samma bra besked som vi fått!
Varje dag passerar jag avdelningen för cancersjuka barn och om ett par veckor ska jag göra min del av praktiken där, vilken mardröm de går igenom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar