Ångesten sköljde över mig!

Nästa vecka ska vi lämna våra småtroll till pappa som kommer upp från Tyskland.
Själv åker vi till varmare breddgrader för ett par dagar.
Nu när jag sitter här och skriver ut biljetter och dubbelcheckar allt ångar jag mig.
Lämna alla mina hjärtan, lämna Lillprinsen som aldrig varit varit ifrån oss. Dom två stora är jag inte de minsta orolig över, dom längtar efter morfar och även om "hejdået" kommer bli ett riktigt gråtkalas så kommer dom klara sig fint.

Lillebror däremot, han är jag riktigt orolig över. Han som vill att jag nattar honom, han som helst vill sova PÅ mig, han som är mer beroende av mig än någon annan.
Tur storasyskonen finns nära, tur mormor finns när!

Då tårarna rinner redan nu vill jag inte ens tänka på hur morgonen nästa vecka kommer se ut.
Vara stark, nää det kommer spruta tårar!