För 10 år sedan drack jag en del alkohol. Men inte mycket, i alla fall inte lika mycket som mina vänner. Jag var alltid den som var mest städad på festerna.
Dels gillar jag inte känslan berusningen ger men framför allt har jag fått se baksidan i en familj där alkoholen var en allt för stor del av vardagen och jag som "utomstående" fick ta hand om barnen.
Jag tycker det är obehagligt att umgås med för fulla människor och att se personer som står mig nära vara riktigt full får mig att må dåligt.
Tror jag varit mer onykter än M 1 gång under våra snart 10 år tillsammans.
Till nyår är det 8 år sedan jag festade loss. Ja ni läste rätt, på nyårsafton 2004 var det partaj!
Sen dess har jag varit gravid i flera omgångar, ammat osv.
Jag anser att i alla fall en förälder ska vara princip nykter oavsett. Även efter barnen gått och lagt sig. Vad som helst kan hända när som helst. De har vi erfarit förr.
Dricker M, dricker inte jag!
Självklart kan jag ta ett halvt glas vin, en Baileys eller några klunkar cider. MEN jag klarar mig precis lika bra utan och varför ska jag då lägga pengar på något jag inte ens tycker är riktigt gott.
Droger anser jag vara helt fruktansvärt och tyvärr har jag sett baksidan även där. Själv har jag aldrig ens tänkt tanken på att prova, men ett telefonsamtal och jag skulle kunna få vad jag ville.
Tyvärr blir det allt vanligare och jag tänker redan nu (trots att de kanske är 10 år kvar innan storgrabben är i den åldern) på hur jag ska kunna hantera något sånt om barnen skulle hamna i fel sällskap.
Droger är och förblir lika med döden för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar